still in india...
skont att vi hann med forsta flyget i alla fall. 45 minuter. at fel hall.
vi kommer hem sa fort vi kan. hall ut!
indien vs. argentina
å det blev lika! grattis till indien och argentina!
manlig kroppsbehåring: mustasch & galet håriga öron vs. långt lockigt hår (på huvudet) |
0-1 |
matutbudet |
1-0 |
trafiken: totalt livsfarlig vs. läskig |
0-1 |
kaffe: matteos mocha shakerato vs. starbucks mocha frappucino |
1-0 |
väderpålitligheten |
1-0 |
svettstatus |
0-1 |
bertinärvaro |
0-1 |
semester: naturupplevelse sol, bad, strand, soft |
0-1 1-0 |
magstatus |
0-1 |
prisläget |
1-0 |
att bli kallad: madams vs. chicas |
0-1 |
möjlighet att vara lyxlirare |
1-0 |
klubbar: hint stänger 23.30 vs. roxy där man dansar hela natten |
0-1 |
bio |
1-0 |
öl: kingfisher vs. quilmes |
0-1 |
mötet me lokalbefolkning: fattiga indier på landsbygden vs. medelklassargentinare i storstaden |
1-0 |
teknikproblem: allt ok änsålänge vs. snattad mobil, pajjad dell, meckig hpsladd |
1-0 |
samlingar.
flasksamlingen i hallen, det ska bli gött å kunna dricka kranvatten snart.
slut på samlingsredovisningen.
döm av vår förvåning igår när vi traskade mot middag på bangalores huvudgata mahatma gandhi road, en dromedar! vad gjorde han där?
kranar i litegrann över knähöjd e en konstig uppfinning, fast kanske vattenbesparande då man hellre går via den blå hinken där brevid eftersom det e svårt å få en lagom temperatur om man försöker krångla sej in under kranarna.. skållad, nedkyld, skållad, nedkyld. iofs, kommer man direkt från sängen, direkt utifrån, varsomhelstifrån egentligen så e man mer än varm så det e rätt gött å använda den apkalla kranen. men jag har insett att man blir renare å inte har ett lager smuts på hela kroppen om man använder lite varmare vatten.. sammanfattning: kranar e ett debackel.
stor, större, störst.
och så får ni se mer bildbevis på nummer tre och även konkurrenterna.. inte så små dom heller. och det fanns världens största ekorre i djurparken också, men den fastnade inte riktigt på bild.
bison.
små anekdoter från den indiska vardagen:
-lisas sula har återigen halvlossnat. skopar nummer tre sen vi anlände i indien för dryga två månader sen.. hon måste gå på något speciellt sätt för det e alltid vänsterskon som drabbas å sulan flärpar upp framifrån vilket resulterar i att hon rör sej framåt med ett släpande steg. ingenjörer som vi är löste vi detta med lite silvertejp så att skopar nummer fyra inte behöver inhandlas innan hemfärd.
-när vi igår skulle betala för våran middag så drog lisa upp våran tjocka sedelbunt endast för att upptäcka att den bara bestod av tior. tusenlapparna vi trodde fanns där ofanns. som tur e finns det kort. sedan fick vi skramla bland tiorna och mynt för att kunna betala 3Dglasögonpanten som skulle betalas i cash. sen sågs clash of the titans.
hej hej
lyx-leela
det har blivit dags för sista delen i berättelsen om vår indien-semester.
efter att ha njutit av stranden i palolem åkte vi vidare norrut i goa, till stranden mordor (mobor kan den ha hetat, men det var svårare att komma ihåg). eftersom vi kände oss lite trötta på myggnät, sand i sängen, strilande duschar, kryp, ylande hundar och andra saker man får ta om man vill bo på stranden så bestämde vi oss för att vi var värda att avsluta semestern med lite lyx. och inte vilken lyx som helst, utan lyx på stället som i lonely planet beskrivs som den lyxigaste resorten av dem alla - leela palace. som något ovana lyxlirare tyckte vi att allt var mycket underhållande. till exempel när vi svängde in på området med vår sunkiga minibuss och blev bombkollade av vakten, när vi blev mötta med blomstergirlanger i dörren, blev skjutsade i golfbil överallt...
pool. gött.
egen golfbana. gött.
privata solstolar med tillhörande fluffiga handukar. gött.
riktig säng med fluffiga täcken i ett rum med ac, badrum utan djur men med dusch, badkar och rena fluffiga handdukar. GÖTT.
mera jackfruits. info till er fruktintresserade (lina och cajsa): frukterna är sjukt stora och taggiga och växer typ direkt på stammen på trädet.
vi följde i andras fotspår och tog en promenad på stranden.
bara av att vara i inden blir man vig och smidig som ett yoga-proffs, se bara på våra poser!
solen gick ner och då tyckte vi att det var dags för middag på stranden.
eftersom vi gillar kontraster valde vi att äta middag på mycket trevliga blue whale beach shack och spana på solnedgången istället för att äta middag på hotellet. vår semesterpackning innehöll ändå inget som levde upp till leela-restaurangernas dresscodes.
efter middag vandrade vi hem och avslutade kvällen med att flyta i poolen och spana på stjärnhimlen mellan palmerna. ibland är livet riktigt riktigt gött.
go, goare, Goa

vi var glada över att få åka båt.

delfinerna var många och fina, men svåra att fånga på bild.

sjukt mycket kryddor, inte konstigt att maten är stark.

vårt boende var färggladast på stranden.

vår egen lilla beach hut.


många promenader längs med stranden blev det.

ingenstans kommer man undan kossorna, inte ens på stranden.

mot middag i solnedgången.

solndegång och vårt bästa innan-middan-drink-ställe.

fint att äta middag på stranden och spana på fullmånen.

sjukt oväsen när alla strandens hundar ylar mot månen samtidigt.
fisknät, elefanter, apa, lisa, rovfågel..

en sovande dam på ett indiskt tåg, inte i fängelse.

två män ute på promenad i cochin. vuxna män går ofta och håller varandra i händerna här men jag lyckades ta bilden precis när dom släppte taget om varandra..

vi bidde glatt överraskade när några fiskare ropade ut oss till sitt nät och verkade vilja att vi skulle hjälpa till att dra upp det. jag kallas ju inte biffmaria för inte och lisa är ju stark, det vet alla för hon har burit våran gemensamma backpack hela semestern. men uppenbarligen va det inte våran styrka dom ville åt utan våra tjocka plånböcker, men det va kul!

fiskspaning!

vi va som sagt ute på en tur i backwaters utanför cochin, här är mannen som stakade oss fram i rasande hastighet.

trots hastigheten lyckades vi fånga en fin näckros på bild.

vi stannade även och betraktade ett par som tillverkade snören av kokosnötsinnehåll. väldigt spännande tillverkningsprocess som en av närvarande tjejer tittade alldeles för nära på först en gång å fastnade med shortsen, sen en gång till och fastnade med håret. underhållning.

efter det snabba framstakandet på vattnet va vi lite hungriga och hittade till våran förtjusning keralas guld till salu: bananchips. det är inte dumt.

och kanske världens största frukt. det slår nästan att spana på stora djur bajo å flina! jack fruit heter den för den fruktintresserade.

solnedgång vid fisknäten (varav ett vi hjälpte till å dra upp dagen innan)

nu e det dags för ett par av dom förmodligen dryga hundra bilderna som togs på som stora å söta elefanterna.




lisa kan tvätta elefant. ska stå överst på cv:et!


vi tackar bror, terese och lillen innerligt för musen vi fick i present. den höll elefanterna på behörligt avstånd när vi inte ville tvätta längre.

bada bada bada.

här far vi fram. det va dock väldigt sticksigt att sitta på elefant. han hade väldigt många sträva hårstrån som stack innanlåren.

stilig rovfågel.

världens sötaste apa.

solnedgång iakttagen från våran balkong i varkala. dess rödhet framhävs inte riktigt..

marias frukostdrink - evergreen lemonade. förtärdes till varje frukost i varkala.
