still in india...
skont att vi hann med forsta flyget i alla fall. 45 minuter. at fel hall.
vi kommer hem sa fort vi kan. hall ut!
indien vs. argentina
å det blev lika! grattis till indien och argentina!
|
manlig kroppsbehåring: mustasch & galet håriga öron vs. långt lockigt hår (på huvudet) |
0-1 |
|
matutbudet |
1-0 |
|
trafiken: totalt livsfarlig vs. läskig |
0-1 |
|
kaffe: matteos mocha shakerato vs. starbucks mocha frappucino |
1-0 |
|
väderpålitligheten |
1-0 |
|
svettstatus |
0-1 |
|
bertinärvaro |
0-1 |
|
semester: naturupplevelse sol, bad, strand, soft |
0-1 1-0 |
|
magstatus |
0-1 |
|
prisläget |
1-0 |
|
att bli kallad: madams vs. chicas |
0-1 |
|
möjlighet att vara lyxlirare |
1-0 |
|
klubbar: hint stänger 23.30 vs. roxy där man dansar hela natten |
0-1 |
|
bio |
1-0 |
|
öl: kingfisher vs. quilmes |
0-1 |
|
mötet me lokalbefolkning: fattiga indier på landsbygden vs. medelklassargentinare i storstaden |
1-0 |
|
teknikproblem: allt ok änsålänge vs. snattad mobil, pajjad dell, meckig hpsladd |
1-0 |
samlingar.
flasksamlingen i hallen, det ska bli gött å kunna dricka kranvatten snart.
slut på samlingsredovisningen.
döm av vår förvåning igår när vi traskade mot middag på bangalores huvudgata mahatma gandhi road, en dromedar! vad gjorde han där?
kranar i litegrann över knähöjd e en konstig uppfinning, fast kanske vattenbesparande då man hellre går via den blå hinken där brevid eftersom det e svårt å få en lagom temperatur om man försöker krångla sej in under kranarna.. skållad, nedkyld, skållad, nedkyld. iofs, kommer man direkt från sängen, direkt utifrån, varsomhelstifrån egentligen så e man mer än varm så det e rätt gött å använda den apkalla kranen. men jag har insett att man blir renare å inte har ett lager smuts på hela kroppen om man använder lite varmare vatten.. sammanfattning: kranar e ett debackel.
stor, större, störst.
och så får ni se mer bildbevis på nummer tre och även konkurrenterna.. inte så små dom heller. och det fanns världens största ekorre i djurparken också, men den fastnade inte riktigt på bild.
bison.
små anekdoter från den indiska vardagen:
-lisas sula har återigen halvlossnat. skopar nummer tre sen vi anlände i indien för dryga två månader sen.. hon måste gå på något speciellt sätt för det e alltid vänsterskon som drabbas å sulan flärpar upp framifrån vilket resulterar i att hon rör sej framåt med ett släpande steg. ingenjörer som vi är löste vi detta med lite silvertejp så att skopar nummer fyra inte behöver inhandlas innan hemfärd.
-när vi igår skulle betala för våran middag så drog lisa upp våran tjocka sedelbunt endast för att upptäcka att den bara bestod av tior. tusenlapparna vi trodde fanns där ofanns. som tur e finns det kort. sedan fick vi skramla bland tiorna och mynt för att kunna betala 3Dglasögonpanten som skulle betalas i cash. sen sågs clash of the titans.
hej hej
lyx-leela
det har blivit dags för sista delen i berättelsen om vår indien-semester.
efter att ha njutit av stranden i palolem åkte vi vidare norrut i goa, till stranden mordor (mobor kan den ha hetat, men det var svårare att komma ihåg). eftersom vi kände oss lite trötta på myggnät, sand i sängen, strilande duschar, kryp, ylande hundar och andra saker man får ta om man vill bo på stranden så bestämde vi oss för att vi var värda att avsluta semestern med lite lyx. och inte vilken lyx som helst, utan lyx på stället som i lonely planet beskrivs som den lyxigaste resorten av dem alla - leela palace. som något ovana lyxlirare tyckte vi att allt var mycket underhållande. till exempel när vi svängde in på området med vår sunkiga minibuss och blev bombkollade av vakten, när vi blev mötta med blomstergirlanger i dörren, blev skjutsade i golfbil överallt...
pool. gött.
egen golfbana. gött.
privata solstolar med tillhörande fluffiga handukar. gött.
riktig säng med fluffiga täcken i ett rum med ac, badrum utan djur men med dusch, badkar och rena fluffiga handdukar. GÖTT.
mera jackfruits. info till er fruktintresserade (lina och cajsa): frukterna är sjukt stora och taggiga och växer typ direkt på stammen på trädet. 
vi följde i andras fotspår och tog en promenad på stranden.
bara av att vara i inden blir man vig och smidig som ett yoga-proffs, se bara på våra poser!
solen gick ner och då tyckte vi att det var dags för middag på stranden.
eftersom vi gillar kontraster valde vi att äta middag på mycket trevliga blue whale beach shack och spana på solnedgången istället för att äta middag på hotellet. vår semesterpackning innehöll ändå inget som levde upp till leela-restaurangernas dresscodes.
efter middag vandrade vi hem och avslutade kvällen med att flyta i poolen och spana på stjärnhimlen mellan palmerna. ibland är livet riktigt riktigt gött.
go, goare, Goa
vi var glada över att få åka båt.
delfinerna var många och fina, men svåra att fånga på bild.
sjukt mycket kryddor, inte konstigt att maten är stark.
vårt boende var färggladast på stranden.
vår egen lilla beach hut.
många promenader längs med stranden blev det.
ingenstans kommer man undan kossorna, inte ens på stranden.
mot middag i solnedgången.
solndegång och vårt bästa innan-middan-drink-ställe.
fint att äta middag på stranden och spana på fullmånen.
sjukt oväsen när alla strandens hundar ylar mot månen samtidigt.
fisknät, elefanter, apa, lisa, rovfågel..
en sovande dam på ett indiskt tåg, inte i fängelse.
två män ute på promenad i cochin. vuxna män går ofta och håller varandra i händerna här men jag lyckades ta bilden precis när dom släppte taget om varandra..
vi bidde glatt överraskade när några fiskare ropade ut oss till sitt nät och verkade vilja att vi skulle hjälpa till att dra upp det. jag kallas ju inte biffmaria för inte och lisa är ju stark, det vet alla för hon har burit våran gemensamma backpack hela semestern. men uppenbarligen va det inte våran styrka dom ville åt utan våra tjocka plånböcker, men det va kul!
fiskspaning!
vi va som sagt ute på en tur i backwaters utanför cochin, här är mannen som stakade oss fram i rasande hastighet.
trots hastigheten lyckades vi fånga en fin näckros på bild.
vi stannade även och betraktade ett par som tillverkade snören av kokosnötsinnehåll. väldigt spännande tillverkningsprocess som en av närvarande tjejer tittade alldeles för nära på först en gång å fastnade med shortsen, sen en gång till och fastnade med håret. underhållning.
efter det snabba framstakandet på vattnet va vi lite hungriga och hittade till våran förtjusning keralas guld till salu: bananchips. det är inte dumt.
och kanske världens största frukt. det slår nästan att spana på stora djur bajo å flina! jack fruit heter den för den fruktintresserade.
solnedgång vid fisknäten (varav ett vi hjälpte till å dra upp dagen innan)
nu e det dags för ett par av dom förmodligen dryga hundra bilderna som togs på som stora å söta elefanterna.
lisa kan tvätta elefant. ska stå överst på cv:et!
vi tackar bror, terese och lillen innerligt för musen vi fick i present. den höll elefanterna på behörligt avstånd när vi inte ville tvätta längre.
bada bada bada.
här far vi fram. det va dock väldigt sticksigt att sitta på elefant. han hade väldigt många sträva hårstrån som stack innanlåren.
stilig rovfågel.
världens sötaste apa.
solnedgång iakttagen från våran balkong i varkala. dess rödhet framhävs inte riktigt..
marias frukostdrink - evergreen lemonade. förtärdes till varje frukost i varkala.
goa i goa.
några bilder från goa blir det inte nu, för internetet är inte det snabbaste. men en liten bild från vår elefanttvätt blir det.
dags att ta på flip-flopsen igen efter badet.
semesterhälsningar.
"nu ska vi ut pa tigerjakt.." -sjungs me moratraskdialekt
Men nu har vi alltsa lamnat Bangalore och drar runt pa landet och intervjuar bonder igen. Resultaten har hittills varit blandade, mest har vi akt bil, vantat pa myndighetspersoner, druckit te och varit livradda for den indiska trafiken. Men veckan har ju saklart innehallit en hemskt viktig handelse - Marias fodelsedag! Maria tackar for alla gratulationer och visar glatt upp sina presenter. Forst det fianste av allt, och inte helt latt att skaffa har i Indien - toalettpapper! Kan komma val till pass nar faltstudiemagen aterkommer. Fodelsedagen firades pa var favvorestaurang har i Coimbatore, och dagen till ara tog vi in en efterratt, gulab jamoon, aven kallad sota laskiga bollar i valdigt valdigt sott klet. Ser markligt ut och smakade markligt.
Vi har faktiskt haft tid att vara lediga en dag ocksa och tog chansen att aka pa utflykt till en nationalpark. Tigrar ska finnas i omradet sa tigerspanarogonen akte pa. Tyvarr var tigerogonen ungefar lika effektiva som baverogonen i Patagonien, alltsa sag vi ingen tiger... Daremot sag vi bison (den indiska versionen ar ganska lik den svenska) och massor av spindlar.
Nu blir det mat!
The princess and the frog – Maria och Lisa
Nu e det dags för en liten uppdatering. I skrivande stund (söndageftermiddag 14.21) halvligger jag i sunksängen på ett hotell vi har bott på i en vecka nu – Brindavan – centralt, billigt men sunkigt. Lisa ligger å snarkar här bredvid å det känns som att jag e fångad av en stormvind för ögonen tårar sej av styrkan i blåsten från fläkten i taket. Värmen ute kändes tryckande idag så vi har bara orkat gå till och från vårt stammiscafé som verkar vara det enda i stan me wifi – Matteo. Personalen iklädd randigt känner igen oss och hälsar oss på morgonen med ett ”Happy morning”. Då kan man ju knappt bli annat än glad.
Idag ska vi fira söndag me ännu ett biobesök. Det blir film nummer sex i ordningen sen vi kom hit – Avatar, Valentine’s Day, Invictus, Up in the air, It’s complicated, The princess and the frog. Det e inte dumt me billig bio! Till vårt stora förtret visas det dock ett begränsat utbud av engelska filmer, det e inte det att vi inte vill se bollywoodfilmer men det känns som att risken för insomning e stor eftersom dom inte textas. Det blir sista engelska filmen idag så det e tur att vi lämnar Bangalore för nya äventyr imorgon. Nu bär det av mot Coimbatore i Tamil Nadu och där visas det minsann ingen engelsk film alls enligt google, å vi som har sett klart på Spung redan. Får se va vi ska underhålla oss me på kvällarna.. I Coimbatore me omnejd ska bönder återigen besökas, 31 står på listan men den ska förhoppningsvis förlängas. Våra förhoppningar om att Jatropha har lyckats bättre här e inte stora.. men man vet aldrig! Vi kanske kommer drunkna i Jatrophaplantage.
På tal om förhoppningar så har vi även funderat på det här me att folk ofta kommer hem från Indien smala å bruna. Änsålänge finns det, till er stora förvåning?, inga tecken på att det kommer att bli fallet för oss. Byxorna sitter lika tajt som vanligt, magen e snarare uppsvullen än platt av å må kasst, vi e oftast utom räckhåll för solen å när vi ibland befinner oss i strålarna så har vi väldigt respektabla, heltäckande å svettgenererande kläder på oss. Det enda window of opportunity för oss ges nog under dom två veckor som följer vistelsen i Coimbatore när vi ska unna oss lite semester. Me stor sannolikhet kommer vi då att kunna ha på oss lite mindre heltäckande kläder och dessutom har jag ju hört att turiststmatställen oftare genererar svåra magproblem. Motion, som ni förstår, e inget alternativ. Lisa gör förvisso ibland några tafatta försök till maggympa i sängen på morgonen, men jag vet inte.. jag e skeptisk.
Nä, nu sätter beslutsångesten in, ska jag tvätta smutsiga trosor i en hink i badrummet, peta Lisa i öronen, fortsätta läsa Great Expectations – Charles Dickens, skriva klart jobbansökan, lägga en sjal över huvudet för å minska det fläktgenererande tårflödet å lösa världsproblem, borsta tänderna eftersom jag numera har en flaska vatten på rummet..
lösaktiga (magar) i indien.
lisa: +918971194845
maria: +918971194836
om man inte vill göra sin röst hörd men ändå vill höra av sej via telefon kan man även skicka sms till våra svenska nummer.
här kommer lite fler bilder från våran tid på landsbygden i andra pradesh. när vi checkade in på hotell här i bangalore när vi kom tillbaka å vi skrev att vi kom direkt från andra pradesh så blev han i receptionen nästan chockad å undrade va vi hade gjort där, där finns ju inget! det e bara fruktansvärt varmt!
jaja sa vi.
vi har börjat fundera på vad som kan generera mer kommentarer, det gör ju oss så glada. så vi ska numera vara duktiga på att kommentera dom kommentarer vi får:
- angående filmen maria tänkte på: det va jurassic park, grattis lisa! om man nu kan säga grattis för att man tänker likadant som maria.. vi lämnar det där. lite konstigt av terese å tänka på blair witch project 2. visste inte ens att det fanns en tvåa.
sara - 3Dglasögonen användes när vi så avatar. som faktiskt var bättre än förväntat. å döm av vår förvåning när nån kommer å petar oss på axeln, medans några personer sjunger på bioduken, å ber oss ställa oss upp. jag bidde nästan lite irriterad, jag hade ju just satt mej. men då va det tydligen den indiska nationalsången. vad tror ni om att börja med det i sverige, jamma loss lite "du gamla, du fria" innan man lutar sej tillbaka å njuter av nån härlig film?
jenny - vi hoppas att du e nöjd me antalet indier på bild i förra inlägget. nu kommer det lite djur också! nästan lika söta som greta..
lisa - här kommer bildbevis på att jatrophaplantagen kan vara lite lummigare, å angående vad vi använder för kamera så använder vi både stor å lillakamera. fast storleksbetydelsen e inte lika stor längre när det e lisas lillkamera vi använder. den e av hög standard!
hade vi inte synts imon så kanske vi hade huserats i någon liknande:
vattenmeloner odlas.
å visst e det fint me solrosfält!
å här bror: efterfrågat överlevnadsbevis på dom små vännerna.
fältstudie.
Nu har vi kommit i ordning lite här i Bangalore igen och tänkte bara uppdatera lite om vad som hände medan vi var iväg på vårt lilla landsbygdsbesök. Det har varit fantastiskt roligt att resa runt på landet, vi har träffat massor av härliga människor som har bjudit in oss i sina hem, druckit 1000 koppar te, försökt tacka nej till massa konstiga saker som folk vill bjuda på, ätit massa konstiga saker som folk bjuder på fast vi har tackat nej, svettats, skumpat runt i en jeep på dåliga vägar, fruktat för våra liv i den indiska trafiken, bott på sunkigt hotell med ståtoalett och myror, ätit pizza och druckit milkshake på Café Cuddapah, skapat folksamlingar, varit i minst fem tidningar, varit på nyheterna, intervjuat 80 bönder, mätt Jatropha-plantor, insett att Jatropha inte har varit en succé, sett tusentals getter, bufflar och apor, vågat oss in i tempel, varit frustrerade över ineffektivitet och kommunikationsproblem, slagits med myggor... Vi har hunnit med en del alltså.
Vi skickar med en del av alla bilder vi har tagit, framför allt på några av alla härliga människor vi har träffat.
Tolk med fru
Tolk med märklig grönsak
Tolk i nyhetsintervju
Hemma hos samordnare/tolk
Mäta Jatropha
Härliga människor (och vi på några bilder):
tillbaka i bangalore.
fisk fisk fisk
vi jobbar på att få ordning på bilderna från fältstudien, och när vi har fått det berättar vi mer om våra äventyr på indiska landsbygden. håll ut!
big in India...
